Sååå.

Nu har jag lite nytt härifrån.

I tisdags kväll började min säng skaka som i Exorcisten. Och inte bara sängen utan hela huset! 5.4 kom vi upp på Richterskalan och epicentrumet var inte alls särskilt långt härifrån. Men ingen skada skedd mer än att jag trodde det var ett nytt skalv på gång varenda gång en lastbil åkte förbi på vägen utanför.

Onsdagsnatt och heeela torsdagen pissregnade det. Var rätt blött men ändå inga större problem igår. I morse vaknade jag och kikade ut genom fönstret och tänkte ”oh shit”. ”Oh shit” blev snabbt ”Herrejävlar!” när jag klev ut genom dörren och hittade 4m² torr mark i första hagen jag fodrade, hittade fölungarna springandes runt i nästan knädjupt vatten och den sista stackaren skickade jag helt enkelt bara in maten i hinken utan att ens försöka gå in. Matt kom ut och vi lyckades på upp fölungarna på lite högre mark i några pyttesmå hagar, ordnat allt i stallen och jag tänkte inte så mycket mer på det hela förrän vi gick upp till bakre delen av stället och där var väl ungefär 1.5 hagar som var okej. Allt annat under vatten. Fick in fölmärrarna in i den torraste med några andra och en drös kor, med ett par rundbalar hö åt dem, varav den ena hade världens fetaste, svartaste och jävligaste spindel jag någonsin har sett, som inneboende. Började nästan gråta när Matt viftade den åt mitt håll!

Resten av dagen gick ut på att få tag på de hästar som de bestämde sig för att skicka härifrån och få dem härifrån. Tror jag bytt jeans, sockar och stövlar tre gånger idag. Lite djupt ibland och hästar plaskar något förbaskat i vatten. Matt och Tara fick hästar härifrån och jag blev kvar här och började ladda upp tunga och äckliga höbalar längs husväggar och stallväggar. Tills brandkåren kom hit och frågade mig om jag hade ringt in om en häst som satt fast i ett dike. Vilket jag inte hade och fick lite smått panik när jag trodde någon stackare hade ramlat i.

Sedan kom alla tillbaka hit och de började skicka hit sandsäckar som vi laddat upp runt hela huset och några andra ställen och herrejävlar. Tunga rackare! Jag kunde knappt rubba dem från marken än mindre få upp dem i en skottkärra och vidare. Kommer ha världens träningsvärk när jag vaknar imorgon. Vägar är avstängda, vår infartsväg under vatten och alla hagar omkring likaså. De har även tidvatten som påverkar alla drän och diken så de befarade att vattnet skulle stiga ytterligare en meter när det var högvattnet kom in men vi klarade oss. Däremot i de närmaste små ”byarna” har de fått evakuera folk i sina hus och gud vet vad. Nog för att vattnet var uppe vid husväggen här men det var åtminstone inte inomhus… En del av uppfartsvägen är bortspolad märkte jag  efter att vi hade varit ute och pratat lite med hjälpfolket som stänger av vägarna. Vadade genom vattnet på väg tillbaka och helt plötsligt försvann marken, så jag höll på att plumsa i och försvinna ner i diket och forsa vidare till ån/floden på andra sidan. Har funderat hela dagen på att ta på mig våtdräkten ifall att.

Vet inte riktigt hur det kommer se ut närmaste dagarna men jag gissar på blött! Vad som gjorde att vi blev så översvämmade var att vattnet började gå åt fel håll. Vi har ett rätt stort drän längs med en rad av hagar upp till bakre delen som mynnar ut i det stora diket längs med vägen. Det diket blev fullt och började helt enkelt skicka tillbaka allt vatten istället. ”Ån/floden” mitt emot vår uppfartsväg var på bristningsgränsen och hade de bankarna brustit när tidvattnet kom in så hade jag nog simmat nu.

Så… Tänkte ge lite uppdatering om livet ute på byavischan här…

Jag trodde för min del att jag inte kunde hitta något bättre ställe och det hade kunnat bli hur bra som helst. När jag först pratade med dem och hälsade på innan jag började lät det ”Vill ha någon som kan/vill rida, lära dig jobba med unghästarna ”och yada yada… En hel radda med bra, roliga saker jag kunde tänka mig göra

Kan säga att inget av det har hänt.

Istället insåg jag, tror det var första/andra veckan, att tjejen som jag ersatte skulle komma tillbaka efter hennes månad i NZ och det var i stort sett det enda jag fick höra ”Karen is coming back!” varenda gång vi mötte någon.. Tror självförtroendet började sjunka där.  För hon å sin sida hade gjort allt. Och gör allt nu.

Hon kom tillbaka för några veckor sedan och för det första är hon bästis med min boss, Tara och för det andra, hon får hoppa på i stort sett vilken häst som helst och göra precis allt.

Jag å min sida fodrar och mockar… Karen gör det med, men hon får även göra allt roligt.

Tara försöker vara snäll och säga du kan sitta och vila lite medan vi rider. Är inte jättekul att sitta och kolla på när jag själv bara vill göra det. Tara har sagt hela min tid här att, den hästen kanske, eller den, behöver bara bli lite starkare och lite mer, ja allting.

Tara tog med sin gamla hopphäst till det stället vi har hästarna vi tränar, som jag skulle/ska få börja rida eftersom hon vet hur ledsen jag blivit när jag bara fått sitta och kolla och ta kort, men nu är den halt och har förövrigt inte varit igång på 6-8 månader så det är nog kört för min del på den med.

Anledningen/anledningarna har varit följande: Inte stark nog, de kan dra iväg. Sedan hade hon ingen häst hon tyckte var tillräckligt snäll så jag skulle rida en annan tjejs jättesnälla och sedan gå över till en av Taras, men nu har andra tjejen ångrat sig och Tara har gett den hyfsat lugna till Karen tillsammans med 3 andra eller så. Nu senast var det för att jag var för obalanserad (ja jag har fått pröva men det är typ allt) vilket jag sa när jag var här och hälsade på och då var det minsann inga problem sa de.

Det som är värst är att Tara hela tiden säger till mig att hon inte kan ta risker, både för min del och för hästen, vilket jag förstår. Vad jag inte förstår är hur hon då kan låta Karen hoppa upp på hästar hon själv sagt kan vara riktigt jävliga eller som hon själv inte ens har suttit på och är nyss inridna.

Jag får helt enkelt inte en chans, och det är nog det som gör mig mest ledsen. Fick rida ett varv runt banan för ett par veckor sedan och då trodde jag allt skulle bli bra och jag och Karen kunde få göra samma saker men det var enda gången jag fick pröva pga av vissa grejer jag gjorde. Men Tara sa aldrig hur hon ville att jag skulle rida, vad jag skulle tänka på osv utan det var det jag klurade ut under det enda varvet jag fick.

Trodde det skulle bli jättebra här men just nu kunde jag lika gärna plockat frukt och fått betalt istället. Har inte jättemånga veckor kvar nu dock och Karen åker hem om två veckor eller så men tror inte det kommer innebära att jag får ta över och rida. Hon skadade även sitt knä nu ikväll (nästan exakt likadant vidrigt sår som jag skadade mitt knä när jag krascha cykeln i en vägbom) så hon kommer nog inte kunna göra så mycket närmaste dagarna.

De är snälla och rätt roliga annars här, de kan bara inte göra något rättvist. Har börjat ogilla Karen en del och det hjälper mig inte direkt i nuläget. Antagligen mest för att jag är avundsjuk för att hon och Tara är bästisar och får göra allt men också för att jag börjar tycka hon är gnällig. Med ett sånt sår hon drog på sig i ikväll är det inte mycket hon kan göra här närmaste dagarna. Och hela tiden var det "men jag vill ju rida!" Ha. Välkommen till klubben, det vill jag med men hjälper inte mig precis.

Jag har fått åka på race och lite sådana saker, klappa fölungar och lite annat så allt är inte genomruttet, det är bara kasst varenda morgon när jag får se Tara och Karen rida iväg och när jag får höra "snart" och anledningarna till att jag inte får rida.

Förra söndagen var det iaf Mors dag här och precis som Alla hjärtans dag var det hur mycket som helst att göra i restaurangen där jag jobbade förut så de ringde in mig kvällen innan. Var skoj att komma tillbaka, se alla och göra något (som jag tydligen åtminstone duger till) igen. Och tjäna lite pengar!

Eftersom jag inte fick det andra jobbet slängde jag ut en egen annons häromdagen så nu ringde det en tidigare ikväll och frågade om jag ev ville jobba i ett galoppstall. Låter hur kul som helst och är bara någon timma härifrån så det kan ju bli himla bra. Ska åka och hälsa på dem någon dag i nästa vecka så får se vad det blir av det hela!

Var nog det enda jag hade att säga...
Spännande helg på gång nu.. Än så länge har det samlats 7 irländare här hos oss som ska sätta sina alarm för att komma upp i tid imorgon så de hinner med alla sina öl!