Hoppar pa flyget till London imorgon bitti och har en mellanlandning i Peking. Sanna moter mig pa nagat tag val framme i London och sa lever vi loppan nagra dagar innan jag hoppar pa flyget hem lordag morgon. Bara sa ni vet!

Klar med mitt farmjobb nu så är tillbaka i Melbourne igen!! På lördag bär det av till solen och värmen i Cairns så jag äntligen kan få lite sommar igen!

Har nu äntligen fått bokat min tripp upp till Cairns för dykning. Bara 6 månader eller så senare. Men 7 juli är det äntligen dags! 3 dagar och 2 nätter blev det

Sååå.

Nu har jag lite nytt härifrån.

I tisdags kväll började min säng skaka som i Exorcisten. Och inte bara sängen utan hela huset! 5.4 kom vi upp på Richterskalan och epicentrumet var inte alls särskilt långt härifrån. Men ingen skada skedd mer än att jag trodde det var ett nytt skalv på gång varenda gång en lastbil åkte förbi på vägen utanför.

 

Onsdagsnatt och heeela torsdagen pissregnade det. Var rätt blött men ändå inga större problem igår. I morse vaknade jag och kikade ut genom fönstret och tänkte ”oh shit”. ”Oh shit” blev snabbt ”Herrejävlar!” när jag klev ut genom dörren och hittade 4m² torr mark i första hagen jag fodrade, hittade fölungarna springandes runt i nästan knädjupt vatten och den sista stackaren skickade jag helt enkelt bara in maten i hinken utan att ens försöka gå in. Matt kom ut och vi lyckades på upp fölungarna på lite högre mark i några pyttesmå hagar, ordnat allt i stallen och jag tänkte inte så mycket mer på det hela förrän vi gick upp till bakre delen av stället och där var väl ungefär 1.5 hagar som var okej. Allt annat under vatten. Fick in fölmärrarna in i den torraste med några andra och en drös kor, med ett par rundbalar hö åt dem, varav den ena hade världens fetaste, svartaste och jävligaste spindel jag någonsin har sett, som inneboende. Började nästan gråta när Matt viftade den åt mitt håll!

 

Resten av dagen gick ut på att få tag på de hästar som de bestämde sig för att skicka härifrån och få dem härifrån. Tror jag bytt jeans, sockar och stövlar tre gånger idag. Lite djupt ibland och hästar plaskar något förbaskat i vatten. Matt och Tara fick hästar härifrån och jag blev kvar här och började ladda upp tunga och äckliga höbalar längs husväggar och stallväggar. Tills brandkåren kom hit och frågade mig om jag hade ringt in om en häst som satt fast i ett dike. Vilket jag inte hade och fick lite smått panik när jag trodde någon stackare hade ramlat i.

 

Sedan kom alla tillbaka hit och de började skicka hit sandsäckar som vi laddat upp runt hela huset och några andra ställen och herrejävlar. Tunga rackare! Jag kunde knappt rubba dem från marken än mindre få upp dem i en skottkärra och vidare. Kommer ha världens träningsvärk när jag vaknar imorgon. Vägar är avstängda, vår infartsväg under vatten och alla hagar omkring likaså. De har även tidvatten som påverkar alla drän och diken så de befarade att vattnet skulle stiga ytterligare en meter när det var högvattnet kom in men vi klarade oss. Däremot i de närmaste små ”byarna” har de fått evakuera folk i sina hus och gud vet vad. Nog för att vattnet var uppe vid husväggen här men det var åtminstone inte inomhus… En del av uppfartsvägen är bortspolad märkte jag  efter att vi hade varit ute och pratat lite med hjälpfolket som stänger av vägarna. Vadade genom vattnet på väg tillbaka och helt plötsligt försvann marken, så jag höll på att plumsa i och försvinna ner i diket och forsa vidare till ån/floden på andra sidan. Har funderat hela dagen på att ta på mig våtdräkten ifall att.

 

Vet inte riktigt hur det kommer se ut närmaste dagarna men jag gissar på blött! Vad som gjorde att vi blev så översvämmade var att vattnet började gå åt fel håll. Vi har ett rätt stort drän längs med en rad av hagar upp till bakre delen som mynnar ut i det stora diket längs med vägen. Det diket blev fullt och började helt enkelt skicka tillbaka allt vatten istället. ”Ån/floden” mitt emot vår uppfartsväg var på bristningsgränsen och hade de bankarna brustit när tidvattnet kom in så hade jag nog simmat nu.

 

 

18 Juli landar jag i London så då börjar jag närma mig! När jag kommer därifrån är en helt annan sak.

Alex: Hon är rätt okej, har lite större problem att hålla sams med min boss nu bara... :P Dessa attitydproblem! :P

Kan även passa på att meddela att jag nog kommer landa hemma någon gång i juli. Hittade dock en flygbiljett till London 19 juli för 6papp så känns lite lockande att hälsa på där en sväng!

Så… Tänkte ge lite uppdatering om livet ute på byavischan här…

Jag trodde för min del att jag inte kunde hitta något bättre ställe och det hade kunnat bli hur bra som helst. När jag först pratade med dem och hälsade på innan jag började lät det ”Vill ha någon som kan/vill rida, lära dig jobba med unghästarna ”och yada yada… En hel radda med bra, roliga saker jag kunde tänka mig göra

Kan säga att inget av det har hänt.

Istället insåg jag, tror det var första/andra veckan, att tjejen som jag ersatte skulle komma tillbaka efter hennes månad i NZ och det var i stort sett det enda jag fick höra ”Karen is coming back!” varenda gång vi mötte någon.. Tror självförtroendet började sjunka där.  För hon å sin sida hade gjort allt. Och gör allt nu.

Hon kom tillbaka för några veckor sedan och för det första är hon bästis med min boss, Tara och för det andra, hon får hoppa på i stort sett vilken häst som helst och göra precis allt.

Jag å min sida fodrar och mockar… Karen gör det med, men hon får även göra allt roligt.

Tara försöker vara snäll och säga du kan sitta och vila lite medan vi rider. Är inte jättekul att sitta och kolla på när jag själv bara vill göra det. Tara har sagt hela min tid här att, den hästen kanske, eller den, behöver bara bli lite starkare och lite mer, ja allting.

Tara tog med sin gamla hopphäst till det stället vi har hästarna vi tränar, som jag skulle/ska få börja rida eftersom hon vet hur ledsen jag blivit när jag bara fått sitta och kolla och ta kort, men nu är den halt och har förövrigt inte varit igång på 6-8 månader så det är nog kört för min del på den med.

Anledningen/anledningarna har varit följande: Inte stark nog, de kan dra iväg. Sedan hade hon ingen häst hon tyckte var tillräckligt snäll så jag skulle rida en annan tjejs jättesnälla och sedan gå över till en av Taras, men nu har andra tjejen ångrat sig och Tara har gett den hyfsat lugna till Karen tillsammans med 3 andra eller så. Nu senast var det för att jag var för obalanserad (ja jag har fått pröva men det är typ allt) vilket jag sa när jag var här och hälsade på och då var det minsann inga problem sa de.

Det som är värst är att Tara hela tiden säger till mig att hon inte kan ta risker, både för min del och för hästen, vilket jag förstår. Vad jag inte förstår är hur hon då kan låta Karen hoppa upp på hästar hon själv sagt kan vara riktigt jävliga eller som hon själv inte ens har suttit på och är nyss inridna.

Jag får helt enkelt inte en chans, och det är nog det som gör mig mest ledsen. Fick rida ett varv runt banan för ett par veckor sedan och då trodde jag allt skulle bli bra och jag och Karen kunde få göra samma saker men det var enda gången jag fick pröva pga av vissa grejer jag gjorde. Men Tara sa aldrig hur hon ville att jag skulle rida, vad jag skulle tänka på osv utan det var det jag klurade ut under det enda varvet jag fick.

Trodde det skulle bli jättebra här men just nu kunde jag lika gärna plockat frukt och fått betalt istället. Har inte jättemånga veckor kvar nu dock och Karen åker hem om två veckor eller så men tror inte det kommer innebära att jag får ta över och rida. Hon skadade även sitt knä nu ikväll (nästan exakt likadant vidrigt sår som jag skadade mitt knä när jag krascha cykeln i en vägbom) så hon kommer nog inte kunna göra så mycket närmaste dagarna.

De är snälla och rätt roliga annars här, de kan bara inte göra något rättvist. Har börjat ogilla Karen en del och det hjälper mig inte direkt i nuläget. Antagligen mest för att jag är avundsjuk för att hon och Tara är bästisar och får göra allt men också för att jag börjar tycka hon är gnällig. Med ett sånt sår hon drog på sig i ikväll är det inte mycket hon kan göra här närmaste dagarna. Och hela tiden var det "men jag vill ju rida!" Ha. Välkommen till klubben, det vill jag med men hjälper inte mig precis.

Jag har fått åka på race och lite sådana saker, klappa fölungar och lite annat så allt är inte genomruttet, det är bara kasst varenda morgon när jag får se Tara och Karen rida iväg och när jag får höra "snart" och anledningarna till att jag inte får rida.

Förra söndagen var det iaf Mors dag här och precis som Alla hjärtans dag var det hur mycket som helst att göra i restaurangen där jag jobbade förut så de ringde in mig kvällen innan. Var skoj att komma tillbaka, se alla och göra något (som jag tydligen åtminstone duger till) igen. Och tjäna lite pengar!

 

Tänkte bara meddela att jag nu har skaffat mig mobiltbredband här ute i ingenstans så jag har återigen internet!
Internet är helt klart underskattat... Det tog några timmar att få igång eftersom australienska prylar inte tycker om svenska laptops men efter att ha slösat bort två timmar av mitt liv på att prata med kundtjänst fixade min boss det hela genom google och kommandotolken så det var ju inte så himla svårt (Bara det att killen på kundtjänst hävdade att problemet absolut inte kunde bero på att laptopen var från Europa trots att jag frågade typ 300 gånger eftersom Sara hade samma problem med sitt mobilabredband som är precis likadant som mitt!)

I alla fall. I'm on the air igen...

Wiho! Är återigen tillbaka i civilisationen en sväng!

Apollo Bay var grymt!
Surfade lite ena dagen (försökte...) och den andra dagen lyckades vi såklart pricka in kanonvädret och åkte och tittade på 12 apostlarna längs med Great Ocean Road! Tittade på massa film gjorde vi också när vi var för slöa för att göra något annat.

När vi åkte hem och skulle släppa av lite folk åkte vi förbi "Toorak" (del av Melbourne) kom jag på att Sara pratat om att svenska kyrkan där i Toorak hade svenskt godis och annan mat så vi svängde in och jag fick äntligen återse mina Pollys!!! (dessväräre tyckte fler om dem så blev inte många över för mig...) Och fiskbullar, nyponsoppa och Daim! Daim är f.ö min boss favorit så har fått order om att åka tillbaka dit nu när jag är i Melbourne och köpa hela lagret :P

Var ju sagt att jag skulle börja rida efter att jag kom tillbaka men pga diverse anledningar har det inte blivit av men idag minsann fick jag allt ta en tur runt banan de har! Lite vingligt var det allt men i övrigt gick det bra! Kommer förmodligen ha träningsvärk av doom imorgon..

Tänkte passa på att göra en återtripp till kyrkan (aldrig tyckt om kyrkan så mycket som nu;)) imorgon skaffa lite Daim och förhoppningsvis lite Pollysar och nyponsoppa till mig (hur gott som helst med nyponsoppa på mornarna nu när det börjar bli kallt och regnigt här!). Det var 8 grader en morgon när jag gick upp och jag höll på att börja gråta. Så fort jag kan tänker jag dra norrut och hitta solen och värmen igen för såhär kan ingen leva!

Min telefon gav upp f.ö och jag skaffade en ny för typ 200kr men den har inget internet så jag är nästan helt bortkopplad från övriga världen när jag är ute bland hästarna. Men nummret är fortfarande det samma så det går att nå mig ändå +61415746802

Sanna lockar med London och en trial i en av Londons alla cocktailbarer och ack så lockande det är, när jag bestämmer mig för att bege mig hemåt.. Ska försöka motstå frestelsen men ja... Om jag byter sol, värme och dykning i Cairns kanske jag löser det... Kanske

Kommer nog dröja ett tag innan jag uppdaterar igen men så fort jag kan ska jag göra det!

Maggan: Om jag lyckas behålla min biceps jag håller på att jobba upp nu kanske jag faktiskt lyckas förflytta mig ett par meter på skidorna :P

Tillbaka igen!
Nu har det gått väldigt långt sedan sista uppdateringen! Är endast för att de inte har något internet ute på byavischan mer än i telefonen och jag orkar inte riktigt få ihop något på min lilla!

Är i alla fall tillbaka i civilisationen igen för några dagar. Åker till Apollo Bay med de jag delade lägenhet med och ett par till så det kommer nog bli himla bra.

Har inte fått rida så mycket än men tror det (förhoppningsvis) ska bli ändring på det i slutet av denna veckan. Lite tråkigt i längden att mocka hagar, fodra och vad jag nu gör under dagarna. Men det har varit rätt bra väder det senaste så är rätt slappt ändå. Förutom att de bara har en tank som de samlar regnvatten i och använder. Vilket betyder att man måste spara på varenda droppe = Inga dagliga duschar inte!

Maggan: Aprilskämt? :P Kommer lägga mig ner och gråta efter första milen!

Till att börja med kan jag ju säga att min "chef" inte alls blev jätteglad när jag sa att jag skulle åka eftersom jag har fått typ noll skift denna veckan och jag börjar bli lite uttråkad.

Inatt ska jag dock jobba, eftersom de har någon stor tillställning för komiker här i Melbourne och Riva ska ha efterfesten.  Därför börjar jag alltså jobba klockan 11 ikväll. Spännande. Ca 500 personer och bara komiker. Förmodligen väldigt fulla komiker också för den delen.

I övrigt så händer det inte mycket. Drar iväg till mitt farmjobb på måndag och vi försöker hitta någon som kan ta min plats i huset men det går lite sisådär. Har haft några här och tittat men sedan har vi inte hört av dem igen... Börjar bli lite orolig eftersom jag inte vill betala hyra när jag inte bor här och de andra får högre hyra annars. Dessutom kommer jag ju inte tjäna några pengar de närmaste tre månaderna eftersom mitt farmjobb bara är för mat och boende...

Men men. Det löser väl sig. Har även insett att jag har två veckor på mig innan jag måste ha bestämt om/vad jag vill plugga.. Och det suger...

Här är bilderna på bamsespindeln som jag lovade. Nog för att jag har zoomat en hel del (ville inte komma för nära!) men den var faktiskt jättestor. Största jag har sett skulle jag tro! Till och med aussierna här reagerade när jag visade dem.

Igår var jag och hälsade på de som hade galoppstallet och det verkar helt okej så jag kommer börja där om två veckor. Kommer inte bara behöva göra skitjobbet utan kommer också få rida och träna hästarna. Spännande! Särskilt eftersom jag inte har suttit på en häst på fem månader nu och dessutom måste stå upp. Brukade ju trilla av Vendy när jag satt ner i skritt hemma så...

Var precis och pratade med managern på jobbet och han verkade inte jätteglad först eftersom det är lite kort varsel men men. De ville först att jag skulle börja på fredag men det är lite väl eftersom jag måste hitta någon som kan flytta in istället för mig också.


Var nog de enda nyheterna jag hade för tillfället. Jag och Emma gjorde lasagne i måndags, Josh (jobbar som kock) bestämde sig för att kika förbi och kolla så det var ätbart. Kändes inte jättebra att laga mat när någon som är kock skulle äta men alla överlevde och ingen blev matförgiftad så jag antar att vi lyckades hyfsat bra, även om vi fick lite ont om köttfärs i slutet. 

Okej, inte världens genomtänkta dag.

Först tänkte vi att vi skulle ha bbq men så fanns det ingen gasol till grillen så det slutade med att Conor stod och stekte alla 18 hamburgare medan vi andra mer eller mindre satt ute och göttade oss i solen och drack öl.

Problemet var väl att jag skulle börja jobba klockan åtta senare på kvällen och givetvis tyckte inte Emma, Josh och James det så de lyckades övertala mig att ringa in och säga att jag var sjuk... Nog första gången det har hänt, men jag ser det som lite payback efter alla gånger de har ringt och sagt att jag inte behövs en halvtimma innan jag ska börja. Jag hade åtminstone den goda stilen att ringa flera timmar i förväg...

Tror dock att det är därför som jag mår som jag mår idag. Som jag förtjänar helt enkelt. Var lite orolig att jag skulle behöva jobba klockan ett förut men tack och lov blev det klockan sex. Tar tillbaka vad jag sa igår om att fira St.Patricks i Dublin med hela högen nästa år. Om jag mår så här kass när det är i Aussie vill jag inte veta hur det skulle vara efter en kväll i Dublin...

I alla fall, efter att vi hade käkat hamburgare, druckit öl, tre stycken pajjat ena soffan, jag spanat in det största spindeln jag någonsin sett (bild kommer) och sparkat i en sten skulle vi dra oss iväg till en pub. Dessvärre delade vi på oss så Emma, Sean och Conor drog i en taxi medan jag och några till tog en annan. Problemet nu var att Emma gav oss fel adress så det slutade med att vi åkte till fel ände av stan och det tog oss säkert en timma innan vi hittade de andra på rätt pub. Till slut fick inte Emma komma in efter att ha varit ute och rökt så folk gick och köpte mer öl och parkerade sig här hemma hos oss för några timmar till. Klockan var bara 22 när vi lämnade puben så ingen ville riktigt sluta och åka hem.

Idag ser det ut som något detonerade i vårt kombinerade kök och vardagsrum igår kväll. Herregud säger jag bara, stopp i avloppet är det också så vi kan inte diska och börja ta itu med det heller...